”Snöröjning på gång-, cykel- och körbanor

En kort men intensiv berättelse om en handduks livscykel

Nyfödd, välluktande (Månadens lukt = Lavendel) fluffig. Stolt. Fint ihoprullad och tillsammans med alla kompisar i linneskåpet. Den första tiden i en handuks liv är verkligen bekymmerfritt. Bara att ligga där och lukta gott tillsammans med polarna. Men en skugga faller över linneskåpet. Du slits från dina vänner, Din familj och ditt hem. Du hängs upp i en krok eller tvingas hänga dubbelbikt över en stolsrygg. Enda avbrottet du får från dessa smärtsamma aktiviteter är när du tvingas torka din husbondes lekamen. Därefter lämnas du smutsig, kall och förnedrad till din ensamhet.

Varje kväll gråter du dig till sömns. Är detta livet vill jag inte leva. Nu kan det inte bli värre!!

Men du har fel. Det kan bli värre. Mycket värre. För snart flyttas du ner i handukshierarkin. Du kastas ner i en kall, mörk och trång väska tillsammans med ett par blöta och synnerligen otrevliga badbyxor. Förvirrad packas du upp, slängs in i ett mörkt skåp, tvingas suga upp en klorsmakande vätska. Du utsätts för en outhärdlig värme för att ögonblicket senare spolas av med kallvatten.

Nu, nu kan det inte bli värre tänker du när du omtöcknad somnar i den tidigare nämnda väskan med den otrevliga badbyxan.

Nästa gång du vaknar hänger du på ett tvättställ. Bredvid dig verkar det som om din husbonde håller på med något jobbigt för han svettas ymnigt. Sen hörs en klocka klämta (eller pipa). Ett ögonblick senare inser du att den klämtade för dig. Du avslutar ditt liv indränkt i din husbondes snor, svett & tårar.

Life´s a bitch!

Vad gör man om klockan är 00:12 och man inte kan sova. Fundera vad Klor skulle se ut som om det kunde anta mänsklig form.

Här kommer tre förslag med motiveringar

Fredrik Reinfeldt

Han rensar bort smuttset i den bassäng som är Sverige. Med smuts menar jag snikande latmaskar som ofta återfinns i förstamajtåg eller vid en lyktstolpe i akt med att sätta upp ett klistermärke som det står: “Rör inte vår A-Kassa på”. Problemet är bara att KlorFredrik (KF) inte bara dödar smutsen. Annat dör i för mycket KF. Då blir Svenska folket ledsna i ögat och tycker inte det är roligt att bada längre. Dom lämnar bassängen till förmån för den ljumna folkhemsduschen. Ahh, varmt men inte för varm, Rent men inte för rent. Tryggt, säkert, smutsigt.

Klor är ett nödvändigt ont. Visst jag skulle helst simma i en bassäng fylld med kristallklart källvatten. Det är dock inte lösbart för tillfället. Därför behöver vi klor. Detsamma gäller Svenska bandylandslaget. För vilka skulle annars möta Ryssland i VM finalen år ut och år in? Vilka skulle annars leverera det resultat som lagsportskåta Sverige så innerligt trånar efter? Handbollslandslaget? Nix, Småkronorna. Nix, Fotbollslandslaget, skulle inte tro det. De sistnämna leder mig osökt till vinnaren i Klortävlingen nämligen…….

Zlatan

Utan honom skulle landslaget bestå av….Bara skit!

Min relation till arten Katt har alltid varit problematisk. Jag hatar få saker men katter hamnar i den kategorin (dom hatar mig tillbax). Nu har jag blivit det jag hatar. Jag har lagt mig till med ett beteende som är förknippat med katter, odör och ångest. Jag måste gå på lådan varje dag. I lådan finns sand och annat bös. Det luktar illa från lådan och saker väller ofta ur den och förpestar hemmet. Ibland måste man rensa ur lådan och göra rent den. Det är till liten nytta, Den är snart äcklig igen.

Jag hatar lådan.

En fotnot till mina mer IQ befriade läsare. Jag bajsar inte i lådan. Jag förvarar mina träningskläder i den och de luktar illa av svett som ju produceras när jag bedriver fysisk aktivitet.

Sorry för den något Corny titel på detta inlägg, Men det var Lasse Åberg som började

Det är som jag tidigare nämnt simfokus denna vecka. Jag reflekterade inte närmare vad som passet bestod av innan jag drog till hallen. Bara att det var ganska långt (6,2 km) och med lite hårdare inslag i mitten.

I början känns allt kanon. Jag känner mig pigg. Stark och på bra humör. Uppvärmning med 200 frisim, 100 m medley och 100 m teknikövningar. Lugnt och fint. Sedan 4 x 100 med start på 1:45, inga problem alls. Efterföljande 4 x 50 på start 1:00 kändes givetvis ännu softare. Sen kommer hammarblocket: 18 x 200 på start 3:10. VA!!! Det är ju fan inte möjligt. För det första, ingen och allra minst jag kan hålla räkningen på 18 intervaller. Start 3:10. Ja det blir ju ca -2 sekunders vila när man börjar bli trött. Jag orkade med 6 st. sen körde jag resterande 12 på en mer behaglig fart (simmade dem på ca 3:15 men startade på 3:30.) Efter det följde 6 x 100 på start 1:25 (nu var jag förbannad på mig själv för jag inte kunnat hålla hålltiderna i blocket innan så jag la dem på sub 1:15 allihopa och den snabbaste på 1:11. Efter det 800 m med paddlar (det fick bli den fart det blev )och slutligen 400 avsim med lite fjäril. Tack för det passet coach Selvin

Efter det passet kände jag att jag inte riktigt var förtjänat av lunch än så det blev ett intervallpass löpning. Ett nykomponerat och roligt pass. Jag har hittat en ny autistrunda som är ganska flack och lagom lång (3:35 km) Jag sprang dit (2.5 km) och sen körde jag 3 varv (utan vila mellan varven) i målpuls 140, 150 och 160 bpm. Benen kändes pigga men farten blev inte mycket att skryta med (4:46 @ 142 bpm, 4,22 @ 152 bpm, 3,56 @ 162 bpm) Energiförlusten i fotisättningen är nog större än vad man (jag) tror så här mitt i vargavintern. Den lär väl öka med farten också. Vilket som ska det bli kul att se hur fort det kan gå i vår.

Ikväll väntar ett power pass a´la Colting på cykeln dvs. 6,5,4,3,2,1 min med absolut tyngsta möjliga motstånd (sittandes). Sen väntar inte så mycket mer. Bara sömn och mer sömn. Imorgon är det ytterligare 3 pass som skall genomföras.

Mer siffror och statistik än så här kommer nog aldrig mer att redovisas här på Klebergblogg, Så bunkra upp nu statistiknördar.

Och nu till avsnittet som jag valt att kalla dagens rätt. Det kan vara vad som helst. Enda kriteriet är att det ska vara något bra, Mmm, good! ,Feels good! ,Is good! ,Real good! ,Tastes good! ,Mighty good! ,Good for you! Good for me!

(gissa filmen någon?).

Idag var det mycket som var bra. Först att jag tog mig i kragen och gick upp när klockan ringde så jag kom till simhallen i tid. De öppnar 07:00 på tis & tor. Passet i sig gick också ruskigt bra vilket var förvånande. Jag har simmat 5,6km respektive 5,2 km tis,ons (plus en plojsimning med klubben i måndags med mycket fjäril) så jag räknade med slokande armar och långsamma 100:ar idag. Inte då. Jag la lätt och ledigt 100:arna på 1:30 och hela passet på 5,8km gick ruskigt fort. Enda störmomentet var en flock med brandmän som med våld övertog 25m bassängen. Vad är det med vuxna män, vatten och hopptorn? Helt plötsligt beter sig alla som de var typ 12 år gamla. Skumt.(Eller är det så att en man mentalt aldrig bli äldre än 12 och all typ av beteende som verkar moget är ett spel för galleriet. För att få det vi vill. Hoppa hopptorn och plaska) .

Mer bra saker. Dagens mat: Frukost: fruktsallad på 1 banan, 2 passionsfrukter, 2 kiwi och 1 sharonfrukt tillsammans med honung och solroskärnor. Kaffe och 2 stekta ägg.

Lunch: Fiskgratäng med potatismos.

Middag: 2 fläskkotletter med timjan & rosmarin. Potatis och en sallad med rödbeta, morot, rucola, tomat, ost och solroskärnor (och givetvis salt, peppar, oljor osv. Man MÅSTE krydda sallader för att det ska bli gott)

Dagens andra träning. Lugn löpning ca 12 km. fick sällskap vilket alltid är väldigt trevligt.

Sist och tråkigast (på träningsfronten) cykel MTB ute i kylan i 2 timmar. 3 vurpor, otaliga svordomar.

Nu dricker jag lite svindyr ÖL och softar. Imorgon är det vilodag vilket är veckans rätt. Fan vad välbehövligt det är med vila! Glöm aldrig det. Jag får ofta frågan hur många timmar jag tränar. En bättre fråga är. Hur mycket vågar du vila? Det är inte lätt att motivera för sig själv att vila när jag tagit tjänstledigt bara för att träna. Jag har dock hittat ett koncept som passar mig. I korthet är det ett distans block tis - tor och ett kvalitets block lör - sön. Hel vila fredagar och “bara” simning med klubben på måndagar.

It ends on sunday 20:00. för då är helgens 6 hårda pass till ända. Imorgon väntar vila (förutom 1 timme simning på kvällen). Vad händer mer. Jag har köpt en linneskjorta, MEN! jag ser inte alls ut som Bond i Casino royal som ju tanken var. Det måste vara något fel på skjortan.

Nästa vecka är simfokus. Jag kommer köra över 30 000m vilket är en ansenlig mängd.

I viss mening har jag varit död ett par månader. Jag har inte haft någon puls. Varför? Sensorn till min POLAR har försvunnit. Nu är jag vid liv igen för jag har investerat i en GARMIN forerunner 305. Så hur firar man återtåget till livet? Distanspass på cykeln kanske. Förvisso snöade det tämmligen ymnitt i morse men jag är ju the fucking rainman. Lite snö är ju en bit kaka. Efter 2:40 h in i passet var kakan stor och i det närmaste ohanterlig. Sportdrycken var slut. Cykeln kastades till åt alla håll och  vurpan var nära förestående  i varje kurva, raksträcka och allt därimellan. Men fan att tant väder ska förstöra min träning. Så hem och mosa trainer 2 timmar och därmed var denna veckans distansblock avklarat.  

Cykel i vinterlandskap bjuder på utmaningar som kan knäcka den mest hängivna utövaren. Bara att ta på sig alla kläder är lite av ett pass i sig. Nedan förljer utrustningslistan för dagens pass.

-          Strumpor

-          Raggsockar

-          Cykelskor

-          Skoskydd # 1

-          Skoskydd # 2

-          Långkalsonger

-          Kalsonger (själklart inte bomull)

-          Tights

-          Underställströja

-          Långärmad cykel tröja

-          Vind väst

-          Fodrad väst

-          Mössa

-          Hjälm

-          Vantar

-          Mugg med vatten (att dricka under påklädnaden för att undvika dehydration)

-          camelback

Sist, minst men viktigast – Armvärmare

Problemet med dessa är att de är ämnade att användas i par (dvs 1 för varje arm förutsatt att du inte råkat utför en krokodil eller dylikt). Men!! Hittar man den ena så kan man ge sig fan på att den andra är borta. Hittar man den andra ja då har den ena försvunnit igen. Dom är som agenterna i The Matrix. they are everywhere and they are nowhere.  

För några veckor sedan bröt jag 8 min bariären på simtestet 4 x 500 m (1 min vila). De gick på 7:30, 7:31, 7:38, 7:33. Det har jag aldrig varit i närheten av tidigare. I Söndags var det dags för nästa milstolpe då jag körde en IM simning (3850m) på 59:58 (ev 100 m för långt). Dessa tider är för Flickor 14 som simmat något år i det närmaste snigelfart, MEN! För en otecknisk triathlet är det helt ok. Det visar att simformen är där den ska. Löpformen är även den helt ok. 4 min/km (innomhus) känns väldigt bekvämt nu. Cykelformen har jag ingen aning om eftersom jag hamnar i en snödriva så fort jag tar i. Cykelform är som hundbajs. Göms i snö och kommer fram i tö (oftast i sämre skick än när den övertäcktes)