It ends on sunday 20:00. för då är helgens 6 hårda pass till ända. Imorgon väntar vila (förutom 1 timme simning på kvällen). Vad händer mer. Jag har köpt en linneskjorta, MEN! jag ser inte alls ut som Bond i Casino royal som ju tanken var. Det måste vara något fel på skjortan.

Nästa vecka är simfokus. Jag kommer köra över 30 000m vilket är en ansenlig mängd.

I viss mening har jag varit död ett par månader. Jag har inte haft någon puls. Varför? Sensorn till min POLAR har försvunnit. Nu är jag vid liv igen för jag har investerat i en GARMIN forerunner 305. Så hur firar man återtåget till livet? Distanspass på cykeln kanske. Förvisso snöade det tämmligen ymnitt i morse men jag är ju the fucking rainman. Lite snö är ju en bit kaka. Efter 2:40 h in i passet var kakan stor och i det närmaste ohanterlig. Sportdrycken var slut. Cykeln kastades till åt alla håll och  vurpan var nära förestående  i varje kurva, raksträcka och allt därimellan. Men fan att tant väder ska förstöra min träning. Så hem och mosa trainer 2 timmar och därmed var denna veckans distansblock avklarat.  

Cykel i vinterlandskap bjuder på utmaningar som kan knäcka den mest hängivna utövaren. Bara att ta på sig alla kläder är lite av ett pass i sig. Nedan förljer utrustningslistan för dagens pass.

-          Strumpor

-          Raggsockar

-          Cykelskor

-          Skoskydd # 1

-          Skoskydd # 2

-          Långkalsonger

-          Kalsonger (själklart inte bomull)

-          Tights

-          Underställströja

-          Långärmad cykel tröja

-          Vind väst

-          Fodrad väst

-          Mössa

-          Hjälm

-          Vantar

-          Mugg med vatten (att dricka under påklädnaden för att undvika dehydration)

-          camelback

Sist, minst men viktigast – Armvärmare

Problemet med dessa är att de är ämnade att användas i par (dvs 1 för varje arm förutsatt att du inte råkat utför en krokodil eller dylikt). Men!! Hittar man den ena så kan man ge sig fan på att den andra är borta. Hittar man den andra ja då har den ena försvunnit igen. Dom är som agenterna i The Matrix. they are everywhere and they are nowhere.  

För några veckor sedan bröt jag 8 min bariären på simtestet 4 x 500 m (1 min vila). De gick på 7:30, 7:31, 7:38, 7:33. Det har jag aldrig varit i närheten av tidigare. I Söndags var det dags för nästa milstolpe då jag körde en IM simning (3850m) på 59:58 (ev 100 m för långt). Dessa tider är för Flickor 14 som simmat något år i det närmaste snigelfart, MEN! För en otecknisk triathlet är det helt ok. Det visar att simformen är där den ska. Löpformen är även den helt ok. 4 min/km (innomhus) känns väldigt bekvämt nu. Cykelformen har jag ingen aning om eftersom jag hamnar i en snödriva så fort jag tar i. Cykelform är som hundbajs. Göms i snö och kommer fram i tö (oftast i sämre skick än när den övertäcktes)