Jag saknar Bush administrationen (både George W och H.W) På den tiden, om ens partner eller annat slarvat med intimrakningen kunde man säga: “Hello mr President” vid åsynen av det orakade könet. (visst det är en liten skillnad i stavning men uttalas lika).

Som tur är är Guns ´N Roses odödliga så man kan alltid sjunga “Wellcome to the jungle” vid ett sådant tillfälle. En lika rolig som uppskattad gest.

Jag sitter i restaurang Sverige. Det är en bra restaurang, Det har jag vetat sedan barnsben. Maten håller toppklass, Personalen är trevlig och priserna är vettiga. Stämningen är lugn och stillsam, Inte alls så högljudd som på restaurang Italien eller Turkiet. Visst händer det att gäster hetsar upp även på restaurang Sverige. Då brukar jag diskret påkalla personalens uppmärksamhet så de kan hantera den situationen. Man beter sig inte hur som helst på min stamkrog.

Stamkrog är föresten i underkant. Faktum är att jag äter nästan alla av min mål mat här. Jag har ätit någon gång på restaurang Grekland och Spanien men minnena från de besöken har falnat. Jag har för mig att maten var ok, och att priserna på vin var mer än ok (Detta faktum kan vara anledningen till att minnena från dessa restaurang besök falnat). Gott eller inte men jag orkar inte med sådan konstig exotisk mat som de har på andra ställen under någon längre tid. Ge mig rotmos, Falukorv och Sill. Riktig mat för en riktig karl.

Idag ska jag lyxa till det. På menyn fanns nämligen nyfångad västkusthummer med skirat smör. Att dricka till, En knastertorr Chablis från bästa år och hus. Denna måltid kommer bli något utöver det vanliga. Det vattnas i munnen när jag ser hur kyparen graciöst glider fram mot mitt bord med ett praktexemplar till hummer upplagd på ett silverfat.

Kyparen ställer ned fatet, häller upp vinet och jag provar så att doft och smak är som förväntas av en Chablis från detta år och hus (givetvis har jag ingen aning om hur den ska dofta eller smaka men jag håller god min) Utmärkt! Utbrister jag. Kyparen bugar, fyller upp glaset till ¾ delar och önskar mig en trevlig måltid.

Eftersom den flaska som träffar mitt huvud slår mig medvetslös kan jag själv inte redogöra för vad som nu händer men en annan gäst har berättat för mig. Gästen i fråga satt vid bordet närmast mitt men kunde inte ingripa pga. Risken för den egna säkerheten (Bra agerat, helt enligt restaurang Sveriges kutym).

Tydligen hade en överviktig, tobaks och svettluktande man slagit mig i huvudet med min Chablisflaska (som var av bästa år och hus). Han hade satt sig på mig och för en stund var jag helt övertäckt av hans feta stjärt och urtvättade, såsfläckiga mjukisbyxor av modell 80-tal. I gott mod hade han slukat min hummer och tömt mitt glas, grönsakerna hade han dock lämnat. Sedan hade han lämnat lokalen.

Jag vaknar omtumlad, förnedrad och arg. En känsla som förvärras tiofalt när kyparen anländer och kräver betalning för maten.

“men jag har ju inte ätit något, någon överföll mig och tog min mat” säger jag med gråten i halsen

“Här på restaurang Sverige betalar vi för den mat vi beställt, Hur skulle det annars se ut” svarar kyparen lugnt.

Jag inser det meningslösa i att argumentera och betalar. Jag ger bara 5% i dricks istället för de 10% som är kutym på restaurang Sverige. Någon måtta får det vara.

Dagen efter är jag tillbaka på min kära stamkrog. Maten är god, personalen trevlig och priserna är vettiga. Idag ska jag lyxa till det med en stor saftig biff. Det är jag värd för jag har slitigt hårt. Dessutom är jag vrålhungrig. Konstigt. Jag åt ju hummer i gårkväll.